....vanliga läkemedel utarmar din kropp på viktiga näringsämnen. 

Utdrag ur artikel från tidningen 2000-talets Vetenskap nr 1, 2021.

(med reservation för felskrivningar)

Bland de vanligaste drogerna som är kopplade till näringsämnesutarmning återfinns kolesterolsänkande statiner, antibiotika och orala preventivmedel. Dessa och många andra receptfria och receptbelagda läkemedel kan störa din kropps förmåga att smälta, absorbera, syntetisera eller använda vissa näringsämnen, vilket leder till näringsbristrelaterade biverkningar. Det som förvärrar problemet är att många människor redan lider av näringsbrist, det vill säga att de inte får i sig rätt doser och optimalt med näring genom kosten. På ett sätt fungerar läkemedlet som ett "anti-vitaminpiller" som tar bort de ämnen du behöver för en bra hälsa. 

Läkare berättar ofta för sina patienter att symptom som uppstår p.g.a. näringsutarmning helt enkelt är "en del av sjukdomen" eller bara tecken på att de blir "äldre". Genom att förskriva ännu fler läkemedel för att på så sätt ta itu med de symptom som uppstår vid läkemedelsinducerad näringsämnesutarmning så gör läkare ofta saken värre, eftersom receptförskrivning ytterligare försvårar problemet. 

För att kunna förstå vilken roll som olika läkemedel spelar för näringsutarmning behöver vi först titta på de olika ämnesminskningsmekanismerna. (Hyla Cass, MD)

Många droger, såsom stimulantierna Ritalin (metylfenidat) och Adderall, ordineras för obesvarat obehag (ADHD-patienter med åtföljande ångest och depression). Dessa medel kan minska aptiten. Det minskar i sin tur intaget av fördelaktiga näringsämnen. Vissa antidepressiva läkemedel tenderar även att ha denna aptitreducerande effekt. 

Som baksida kan vissa droger minska näringsstatusen genom att öka suget efter ohälsosamma livsmedel såsom raffinerade kolhydrater. Många neuroleptiska (anti-psykotiska) och vissa antidepressiva medel orsakar insulinresistens eller metaboliskt syndrom, vilket resulterar i blodsockersvängningar. Patienternas beroende av enkla kolhydrater ökar sedan deras intag av socker, bröd och pasta. Steroidläkemedel, inklusive de medel som ges via en inhalator, kan även skapa liknande problem.

Vissa mediciner minskar upptaget av specifika näringsämnen i mag-tarmkanalen genom att binda till dem innan de upptas i blodomloppet. Antibiotikumet tetracyklin kan t.ex. blockera upptaget genom bindning med mineraler såsom kalcium, magnesium, järn och zink i mag-tarmkanalen.

Viktförlustdroger och kolesterolsänkande lkäkemedel binder även de fett, vilket förhindrar att de absorberas. Läkemedel  som behandlar magsaftsreflux eller halsbränna höjer pH-miljön i den övre delen av mag-tarmkanalen, vilket minskar absorptionen av nödvändiga vitaminer och mineraler. Det här är särskilt problematiskt bland äldre som ofta redan har låga magsyranivåer.

Mikronäringsämnen är viktiga medfaktorer (katalysatorer) till ett flertal metaboliska processer som förekommer i kroppens celler. De är i en ständig process som hela tiden/konstant behöer ersättas av nya näringsämnen i mat eller kosttillskott. Vissa droger tömmer kroppen på näringsämnen genom att påskynda denna metaboliska takt. Dessa läkemdel innefattar antibiotika (inkl. penicillin och gentamicin) och steroider såson prednison och giktmedicin kolchicin. 

Andra droger blockerar näringsämnenas effekter eller produktion på cellulär nivå. Förutom den avsedda effekten på enzymer eller receptorer kan läkemedel även påverka enzymer koch receptorer som hjälper till att bearbeta viktiga näringsämnen. Allmänt förskrivna statindroger blockerar t.ex. aktiviteten hos HMG-CoA, ett ensym som krävs för att tillverka kolesterol i kroppen. Denna åtgärd utarmar även kroppen på koenzym Q10 (CoQ10) vilket för sin produktion kräver att HMG-CoA finns tillgängligt. Studier visar att intag av kolesterolsänkande statiner på bara en månads tid halverar mängden CoQ10 i blodet. Detta har en allvarlig inverkan på muskler och hjärthälsa. 

Läkemedel kan även öka förlusten av näringsämnen genom urinvägarna. Varje läkemedel som gör det kan sänka kroppens nivåer av vattenlösliga näringsämnen, inklusive B-vitaminer och mineraler, såsom magnesium och kalium. De stora brottslingarna är mediciner som används för att behandla högt blodtryck, särskilt diuretika, som sänker blodtrycket genom att öka volymen av vatten som spolas ut ur kroppen via urinen. 

Vanliga näringsrånare:

Blodtryckssänkande läkemedel

ALLHAT-blodtrycksstudien visade bland patienter som behandlades med klortalidon (Hygroton, ett tiazidliknande diuretikum) var bättre än både ACE-hämmare och kalciumkanalblockerare när det gällde att förebygga hjärtattacker hos högriskpatienter. Läkare föreskriver ofta kalium för att kompensera den välkända kaliumförlusten i samband med detta recept.

Dessa diuretika (vätskeutdrivande) är även kända för att tömma kroppen på andra mineraler såsom magnesium, natrium, kalium och zink som sällan kompletteras specifikt. En studie visade på hypokalemi (kaliumbrist) hos 8,5% av de personer som behandlades med tiaziddiuretika och hyponatremi (natrumbrist) hos 13,7% i samma patientpopulation. Detta visar vikten av att mäta nivåerna och inte enbart begränsa natrium. 

Tiaziddiuretika minskar även magnesium och cirka 20% av patienterna och kan avsevärt minska serumzink. Loopdiuretika (vid hjärtsvikt) tömmer kroppen på kalium, magnesum, kalcium, zink, pyridoxin, tiamin och C-vitamin. 

En studie visade att tiaminbrist (B3) hittades hos 98% av de patienter med hjärtsvikt som dagligen tog 80mg furosemid och hos 57% av de patienter som dagligen tog 40mg. Furosemid ökar även utsöndringen av C-vitamin och B6. 

RÅD

Dessa patienter bör överväga följande dagliga tillskott:

Kalcium 1000mg

Magnesium 250-500mg

Kalium 100mg

C-vitamin 1000mg

B1 320mg

B6 10-25 mg

Zink 25 mg

Betablockerare

Betablockerare är bland de äldsta klasserna av antihypertensiva (blodtryckssänkande) läkemedel. De sänker blodtrycket genom att minska effekterna av katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) vilket minska kraften och hastigheten hos hjärtslaget. Beta-adrenerga blockerare bryter ut CoQ10 genom att störa produktionen av detta, för energiproduktionen väsentliga enzym. Denna brist på CoQ10 är särskilt farlig med tanke på att målet för behandlingen är hjärt-kärlsjukdom. Eftersom hjärtat är särskilt rikt på CoQ10-hungriga mitokondrier (energifabrikerna i cellen) så kan en brist på CoQ10 leda till hjärtsvikt. För att kompensera denna negativa bieffekt bör man dagligen ta 100-300mg CoQ10 tillsammans med fettinnehållande mat för bästa upptag. 

Dessa läkemedel minskar även produktionen av melatonin (N-acetyl-5-metoxityptamin) som pa natten i tallkottkörteln produceras från serotonin genom att stimulera adrenerga beta 1- och alfa 1-receptorer och detta neurohormon reglerar dygnsrytmen och främjar en god sömn. Genom att blockera beta-receptorer kan dessa läkemedel inhibera frisättningen av enzymet serotonin-N-acetyltransferas, viklet är nödvändigt för syntesen melatonin. en sådan blockering resulterar i sömnstörning.

RÅD

Ta melatonin 3mg vid sänggåendet för att motverka denna effekt.

Kolesterolsänkande läkemedel

Statindroger är de mest föreskrivna läkemedlen för sänkning av kolesterol. Ungefär en miljon svenskar äter medicin för hjärt- och kärlproblem och vanligast är statiner. Denna typ av läkemedel verkar genom att hämma ett enzym, HMG-CoA-reduktas som är viktigt för produktionen av kolesterol. 

Lipitor (atorvastatin) är faktiskt det mest sålda läkemedlet på planeten. Läkarna måste dock ta itu med en allvarlig risk - statiner utarmar kroppen på CoQ10, vilket medför en risk för följande potentiella biverkningar: hjärtsvikt, muskelsmärta och muskelsvaghet, irritabilitet, humörsvängningar, depression samt impotens. De senaste biverkningarna kan även bero på brist på kolesterol vilket behövs för hjärnceller och hormonproduktion. Därför bör personer som tar statiner varje dag även ta 100-200 mg CoQ10 för att motverka denna potentiellt dödliga utarmning.

Medan inga specifika rekommendationer finns från läkemedelsindustrin så observerade en farmaceutisk statinprducent tidigt i sin forskning utarmningseffekten på CoQ10. Denna tillverkare har ett patent på en kombination av statiner och CoQ10. Tyvärr så har patenten aldrig aktiverats och inga varningar har lämnats av den amerikanska läkemedelsindustrin och inte heller av läkemedelsverket i Sverige. 

År 1985 var Mevacor (den första statindrogen) det nya heta läkemedlet och ungefär samtidigt visade (Harwood et al, 1986) att C-vitamin faktiskt var naturens perfekta statin. Låga C-vitaminnivåer triggar igång ett enzym (HMG-CoA-reduktas) till at öka dess aktivitet och katalysera syntesen av mer kolesterol. Höga C-vitaminnivåer visade sig förhindra enzymaktiviteten och orsakade att kolesterolnivåerna föll. Dr. Harwoods forskning visar på en grundläggande skillnad mellann läkemdel kan bara förhindra eller accelerera en biokemisk process - däremot tillåter näringsämnen kroppen att modulera (styra upp eller styra ned) enzymatiska aktiviteter som baseras på kroppens nuvarande fysiologiska behov. 

Statiner är kända för att orsaka allvarliga biverkningar som ganska ofa utelämnas i tillverkarnas marknadsföring. Dessa medel inkluderar irreversibla muskelskador, njurproblem, utvecklingen av typ 2-diabetes, demens, hjärtsvikt och cancer. En av de viktigaste biverkningarna är att statiner ökar kalciumavlagringarna i blodkärlsväggarna, en indikator på avancerad åderförkalkning och risk för hjärtinfarkt. 

I en studie publicerad av dr Raths forskningsinstitut (Ivanov et al, 2020) har forskarna visat att C-vitamin kan minska kalciumavlagringarna i cellerna i blodkärlsväggarna i cellerna i blodkärlsvägarna och blockera osteogenisk (benvävnadsceller) omvandling av cellerna med 20%. Studien bekräftar även att kalciumutfällningar ökar och förvärrar blockeringen av blodkärl i närvaro av statiner. Medan kolesterolsänkande statiner endast på mekanisk väg kan stoppa kolesterolproduktionen så är de i stort sett ineffektiva när det gäller att minska kardiovaskulära händelser, stroke och dödsfall. Ravnskov (2015) säger "visst, statinbehandling minskar risken för både hjärtinfarkt och stroke men nyttan är minimal".

Vidare måste nu rekommendationerna rörande farmakologiskt minskning av LDL-kolesterol för att minska hjärt-kärlsjukdomar ifrågasättas hos patienter som är äldre än 60 år (Ulf Ravnskov).

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen. fyra av fem av dessa dödsfall beror på aterosklerotiska inlagringar i de artärer som leder till hjärtinfarkt och stroke. Konventionell medicin ser förhöjda blodnivåer av kolesterol som den viktigaste riskfaktorn för utveckling av åderförkalkning. Som ett resultat under de senaste tre decennierna har läkemedelsindustrin kunnat bygga upp multimiljarddollarföretag världen över, göretag som säljer statiner för att artificiellt sänka kolesterolnivåerna. Höga nivåer av kolesterol är inte orsaken till hjärt- och kärlsjukdkomar utan endast en följd av den. Den verkliga boven bakom åderförkalkning är således inte kolesterol utan brist på C-vitamin enligt forskning som utförts av Matthias Rath och Linus Pauling m.fl. Sålunda är nyckeln till att förebygga hjärtinfarkt och stroke en optimal tillförsel av C-vitamin och andra kollagenstödjande mikronutrienter (aminosyrorna -L-lysin och L-proling). Ett korrekt intag av dessa mikronäringsämen hjälper till att säkerställa att artärväggarna hålls i ett optimalt reparationstillstånd och stabilitet. Den genomsnittliga mänskliga kosten ger tillräckligt mycket C-vitamin för att förhindra skörbjugg men inte tillräckligt för att garantera stabila artärväggar. Till följd av C-vitaminbrist utvecklas miljontals små sprickor och skador i artärväggen. Därefter kommer kolesterol, blodfetter och andra riskfaktorer från blodet fram till de skadade kärlväggarna för att reparera dessa skador. Av alla dessa riskfaktorer är en molekyl överlägset viktigast. Lp (a) lipoprotein (a). Den finns främst i människor och omänskliga primater. Lp(a) fungerar som en reparationsmolekyl som kompenserar för den strukturella försämringen av kärlväggen. 

Råd

C-vitamin kan inte överdoseras. 

Syrablockerare

Förmågan att bilda magsyra minskar naturligt med stigande ålder. När man är 60 år producerar kroppen ungefär halva mängden saltsyra i jämförelse med vad man producerar i 20-årsåldern. Det innebär att de flesta äldre har en otillräcklig mängd saltsyra.

Antacids, histamin-2 receptorantagonisk (H2-blockerare) och protonpumpshämmare (PPI) är vanligtvis föreskrivna för behandling av halsbränna, agstroseofageal refluxsjukdom (GERD) och magsår. Många studier tyder på att dessa läkemedel orsakar flera näringsbrister. 

Aluminiumantikroppar (Maalox, Mylanta och Gaviscon) och kalciumkarbonat (Caltrate, Dicarbosil, Rolaids, Titralac och Tums) verkar exempelvis genom att buffra eller nutralisera surt pH i magen. En nedsatt saltsyraproduktion kan dessutom leda till att näringsbrist uppstår eftersom kroppen då inte kan bryta ned och ta upp näring från kosten på ett korrekt sätt. Både PPI- och H2-blockerare ökar risken för vitamin B12-brist hos äldre patienter. B12 kräver tillräckligt med magsyra för absorptionsförmågan. De äldre är redan utsatta för en brist på intrinsic factor vilken är nödvändig för B12-upptaget. Denna brist på magsyra minskar även upptaget av folsyra, järn och zink. H2-blockerare (Tagamet, Pepcid, Axid och Zantac) minskar syrasekretionen genom att blockera histamin. 

Protonpumpshämmare (PPIs, Prilosec, HK-20) de mest potenta syrareducerande läkemedlen blir alltmer populära. De minskar magsyraproduktionen med upp till 99% genom att minska protonpumpens verkan, vilken ingår i magens saltsyraproduktion. Detta kan dock starkt störa näringsämnenas upptag. 

En studie visade att höga doser av PPI som användes i ett år eller mer skulle kunna göra människor 2,5 gånger mer mottagliga för höftfrakturer än de som ingick i kontrollgruppen. Lägre doser minskar riskfaktorn till 1,5 gång. Ju längre dessa läkemedel används, desto högre blir frakturrisken. Denna ökade risk för osteoporos beror troligen på den drastiska minskningen av den kalcium- och D-vitaminupptag som uppstår vid bruk av dessa läkemedel. Vissa experter tror att dessa ddroger kan hämma kroppens förmåga att bygga upp nya benstrukturer. 

Råd och rekommendationer från Dr. Hyla Cass till alla som tar syraproducerande mediciner:

Dagligt intag av D3-vitamin (2000 IE eller mer baserat på laboratorietest)

B12 200 mcg

Folsyra 800 mcg

Kalcium 1000 mg

Krom 500 mcg

Järn 15 mg

Zink 25-50 mg

Fosfor 700 mg

Orala diabetesmediciner

Metformin (Glucophage, Gluchophage XR och Glucovance) ökar insulinets verkan ifall av insulinsresistens, vilket tillåter glukos att komma in i cellerna. Deta minskar ett förhöjt blodsocker. En studie som publicerades i Archives of Inernal Medicine visade att diabetiker på metformin hade B12-vitaminnivåer som var lägre än hälften av kontrollpersonernas nivåer. Ju längre dosen hade använts och ju högre dos som användes, desto större var minskningen av B12.

Vid metforminbehandling av människor som led av typ 2-diabetes minskade serumfettsyranivåerna med 7% och B12-vitaminerna minskdade med 14%. B12- och folsyrautarmning ökar även homocysteinnivåerna (homocystein är en aminosyra som bildas av metionin och som stiger vid brist på vitaminerna B6, B12 och folsyra) Dessutom kan metformin bryta ut CoQ10 vilket ökar risken för hjärtsjukdom. 

Råd för att minska dessa effekter

Dagsintag:

Vitamin B12 800 mcg

Folsyra 400 mcg

CoQ10 100 mg

Psykotropa läkemedel

För att antidepressiva läkemedel ska fungera optimalt måste en kontinuerlig tillförsel av B-vitaminer finnas tillgänglig såväl som samfaktorer för att hjälpa till att tillverka de nödvändiga neurotransmittorerna såsom serotonin och dopamin. Eftersom dessa droger inte direkt kan bryta ned B-vitaminer bör patienter som intar dessa mediciner se till att de får i sig tillärckligt med B-vitaminer. Observera dessutom att litiumkarbonat, vilket används för att behandla bipolär sjukdom, utplånar folsyra. 

Råd

Folsyra 800 mcg

Inositol 500 mg

Hormonersättningsterapi

Hormonbehandling (HRT) kan bryta ner vitaminer B6 och B12, folsyra samt magnesium. Dessa näringsämnen är kritiska för hjärthälsa liksom för humöret. Istället för antidepressiva recept för dessa användare bör dessa ges lämpliga kosttillskott för att återställa balansen. Även yngre kvinnor som står på orala preventivmedel. 

Råd

För kvinnor som tar standard-HRT (östrogen och progesteron) antingen i form av oralt intaget preventivmedel eller som en transdermal hudkräm, rekommenderar Hyla Cass följande dagliga intag:

Kalcium 1000-1200 mg

Folsyra 400-800 mcg

Magnesium 500mg

B2 25 mg

B6 50 mg

B12 500-1000 mcg

C-vitamin 500-1000 mg

Zink 25-50 mg

Antibiotika

Antibiotika sänker nivåerna av biotin, inositol, B1, B2, B3, B5, B6, B12 och K-vitamin.

Dessutom eliminerar fluorokinoloner och alla floxaciner (inkl. ciprofloxacin eller "Cipro") kalcium och järn. Tetracykliner (oftast med suffixet "cyklin") sänker kalcium- och magnesiumnivåerna. Trimetoprim - innehållande antibiotika (varumärken såsom Trimpex, Proloprim eller Primsol) tömmer kroppen på folsyra. Penicilliner (ofta med suffixet "cillin") tömmer kroppen på kalium. Aminoglykosider såsom gentamicin orsakar obalanser mellan magnesium, kalcium och kalium. En studie visade faktiskt att genamicin orsakar en ökad utsöndring av kalcium med 5% och magnesium med 8,4%,

Råd vid antibiotikaintag

B-vitaminkomplex eller en multivitamin som innehåller 25 mg B1, 25 mg B2, 50 mg B3, 50 mg  B5, 50 mg B6, B12 10 mcg, 50 mg  400-800 mcg folsyra, biotin 50 mg.

Inositol är en del av B-vitaminkomplexet och ingår oftast i ett B-vitamin- eller multivitaminkomplex. Dessutom ska du antingen ta en multivitamin som innehåller magnesium 500 mg, kalcium 1000 mg och kalium 100 mg eller ta dessa mineraler separat.

Antibiotika kan störa den naturliga bakteriefloran i matsmältningssystemet och döda "goda" bakterier, inklusive Lactobacillus acidophilus och Bifidobacterium bifidum. Dessa bakterier är probiotika eller sådan bakterier som normalt lever i och på människokropen och som mestadels koncentreras i matsmältningssystemet och könsorganen. Välj ett tillägg som innehåller minst 1 miljarder levande organismer per dagsdos. 

Du kan även överväga att dagligen ta 50 mikrogram av K-vitamin, vilket i normala fall tillverkas av vänliga tarmbakterier. 

K-vitamin krävs för korrekt blodkoagulering. Att lida brist på K-vitamin är sällsynt men när det uppstår kan livshotande blödning uppstå på grund av minsta skada. K-vitamin spelar även roll i förebyggande av osteoporos. 

Orsak till ökad risk för hjärtinfarkt hos patienter som tagit kalciumantagonister (minskad kollagenproduktion försämrar artärväggens celler): 

En vetenskaplig studie av doktor Raths forskningsinstitut (2016) visar att de vanligaste receptbelagda läkemedlen som klassificeras som kalciumantagonister ( ofta används för hantering av högt blodtryck, arytmier, angina pectoris och andra villkor) kan leda till ett berövande av C-vitamin inne i cellerna. Dessa fynd, som nu publiceras, kan förklara orsaken bakom en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, bröstcancer och tandköttsproblem, vilket har rapporterats i många kliniska studier där denna grupp av läkemedel har studerats. Mest påtagligt redogör studien för hur man kan övervinna denna brist på C-vitamin och därför ge vetenskapligt baserade råd till miljontals läkare världen över. 

En ny undersökning tyder på att NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) kan öka risken för att få en hjärtattack (Ballay et al, 2017) Studien publicerades i British Medical Journal och kan adderas till en skara av bevis som styrker sambandet kardiovaskulära problem och NSAID-preparat, t.ex. Ibuprofen. Medan farorna visade sig vara betydligt större vid högre doser, konstaterade forskarna att även lägre doser som intogs under en kortare tid var associerade med en förhöjd risk.

Paracetamol anses generellt sett vara säkrare än andra vanliga smärtstillande läkemedel, t.ex. icke-stereoida antiinflammatoriska läkemedel, NSAID. Enligt forskarna bakom den nya studiet (Roberts et al, 2015) saknas dock en uppdaterad genomgång av riskerna och nyttan av paracetamol. Baserat på åtta stora kohortstudier har man, för att få en aktuell översyn av detta gjort en metaanalys av möjliga biverkningar och resultaten tyder på en dosberoende ökning av hjärtbiverkningar, t.ex. hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck hos dem som tog paracetamol jämfört med dem som inte gjorde det. På samma sätt sågs en ökad förekomst av biverkningar i mag-tarmkanalen, t.ex. sår och blödningar. dessutom verkade det finnas ett samband mellan ökad total långtidsdos av paracetamol och försämrad njurfunktion. 

Alltfler äldre får många olika läkemedel.

Andelen äldre som får tio läkemedel eler fler ökar enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Det varierar kraftigt runt om i landet hur mycket äldre medicineras. Mellan åren 2016 och 2017 ökade andelen personer över 75 år som har tio eller fler läkemedel. Inom hemtjänsten hade 24,2% av åldringarna tio eller fler läkemedel förskrivna år 2017 och inom särskilt boende var det 31,9%. Det är en ökning med 3 respektive 6 procentenheter. 

Det är vanligare att kvinnor över 75 år har tio eller fler läkemedel. Det finns även stora skillnader mellan lnadets kommuner. I särskilt boende varierar andelen åldringar som har tio eller fler läkemedel från 2,1 till 57,6%.

Fler äldre får olämpliga läkemedel.

Användningen av läkemedel bland äldre personer är ett problematiskt område - det är vanligt med förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel och biverkningar av läkemedelsbehandling. 

Allt fler personer som är över 80 år behandlas med läkemedel som är direkt olämpliga. Samtidigt erbjuds fler äldre en årlig genomgång av sin läkemedelsbehandling. Äldreguiden för år 2012 visar att äldre som bor i särskilt boende över lag får alltfler läkemedel. Speciellt anmärkningsvärt är den höga förskrivningen av olämpliga läkemedel som bör undvikas om det inte finns särskilda skäl. Hela 16% av de personer som är över 80 år och som då bodde i särskilt boende behandlades med olämpliga läkemedel. Varje år blir cirka 35000 åldringar så pass sjuka av sina läkemedel att de måste vårdas på sjukhus. 

Den vanligaste typen av läkemedel som ger oönskade effekter är hjär-kärlläkemedel.

Det är läkemedel som äldre använder i allt större omfattning men även smärtstillande läkemedel, blodförtunnande preparat och psykofarmaka av olika slag kan orsaka så pass allvarliga problem att det leder till sjukhusinläggning. 

Varje år drabbas omkring 110000 personer av vårdskador. De allvarligaste sjukdomstillstånden som ligger bakom flest dödsfall är vårdrelaterade infektioner, svikt i vitala funktioner, läkemedel och skador efter kirurgi visar en ny analys från Socialstyrelsen. Enligt Soc. dör det i Sverige varje år omkring 1400 människor p.g.a. vårdskador. Av dessa skador, vilka orsakar eller bidrar till dödsfall, skulle 39% ha gått att undvika, enligt den nya rapporten från Soc. 2019. Enligt Vårdförbundets bedömning är denna siffra över 3000 personer. 

En studie som publicerades i Journal of the American Geriatrics Society (Jansen et al, (2016) framställde hur äldre personer som tar flera läkemdel löper en betydligt större risk att drabbas av svaghet, invaliditet och dödsfall, ytterligare ett chockerande bevis om farorna med "polyfarmaci". Forskarna fann att för varje ytterligare medicin som adderas till en patients läkemedelslista, ökade risken att gå från ett robust hälsotillstånd till att dö under studiens genomförande med 22%. 

Över 100 år istället för 82 år!

Frågan är dock hur gamla vi skulle bli om vi satsade på bra vård, friskvård, motion, ren miljö, ekologisk mat, nyttiga kosttillskott och naturlig medicin? 

Kanske skulle vi hålla oss relativt friska fram till en ålder av 100-120 år och i slutet av livet dö av naturliga orsaker.

Enligt SCB är medellivslängden i Sverige istället bara 80-84 år och en stor del av dessa 64258 dödsfall kan tyvärr bero på skadliga och verkningslösa läkemedel, läkemedelsinteraktioner (cocktail-effekten) samt vårdmisstag eftersom kombinationen av dessa fel rimligen förkortar livslängden. Det betryder att de flesta av dessa dödsfallen är förtida och denna statistik gäller enbart för personer från 75 år och uppåt. Det här betyder även att nästan ingen gammal människa i Sverige dör någon "naturlig död". 

Ett stort problem är att läkemedel inte behandlar orsaken till sjukdomar - de behandlar bara symptomen. Därför leder detta inte bara till att patienternas hälsoproblem och sjukdomssymptom maskeras utan problemet förvärras även av det faktum att alla droger oundvikligen orsakar biverkningar. För att göra saken värre - uppkomsten av biverkningar blir resultatet hos de patienter som sedan ordineras ytterligare läkemedel för att "kontrollera biverkningarna" - och så fortsätter det - den ofrånkomliga följden är en ond cirkel - ju mer läkemedel som tas, desto sämre blir patientens hälsa. 

Ovanpå detta finns det även problemet med läkemedelsinducerad näringsmässig utarmning. Det är för många läkare okänt att en stor mängd vetenskapliga bevis finns som visar att minst 150 generiska läkemedel, så kallade synonympreparat, det vill säga, benämning på kopior av godkända läkemedelsprodukter, kan beröva kroppen på näringsämnen. I vissa fall visar forskning att det smärtstillande medlet aspirin (acetylsalicylsyra) utarmar C-vitamin och denna kunskap har redan funnits i över 80 år. Kort sagt, ju fler läkemedel som patienter ges, desto mer utarmade kommer deras kroppat att bli på essentiella mikronäringsämnen och desto sämre kommer deras hälsovillkor att bli. 

Det oundvikliga resultatet av detta tillvägagångssätt är att medan patienter inledningsvis tror att deras hälsoproblem kommer att åtgärdas eller kontrolleras, kommer de brister på näringsämnen som gav upphov till hälsoproblemen att fortsätta att existera och försvåras. Detta innebär att i stället för att vara botade kommer patienternas hälsa att fortsätta förvärras med tiden vilket kräver ytterligare läkemedel för att behandla alla nya symptom som uppstår. (T Askorbin).

SLUTKOMMENTAR

Läkemedelsinducerad näringsämnesutarmning är mycket vanligare än vad sjukvården och våra statliga myndigheter vill tillstå. Vid utvärdering av patienternas symptom måste läkare bedöma huruvida symptomen beror på sjukdomen, läkemedlets biverkningar eller käkemedelsinducerad näringsämnesutarmning. Med tanke på en otillräcklig näringsstatus (många får inte i sig rätt doser och optimalt med näringsämnen via kosten, framförallt inte C-,D-och E-vitamin, selen, magnesium och Omega 3-fettsyror etc.) hos en majoritet av befolkningen, måste vi komma ihåg att sjukdomeni sig delvis kan bero på näringsbrist. Denna näringsbrist förvärras av både läkemedelsinducerad näringsutarmning och att sjukdomen i sig utarmar kroppen på essentiella näringsämnen. 

För att avvärja näringsbrist rekommenderas ett dagligt tillskott av mikronutrienter med optimala doser.

C-vitamin mellan 3000mg upp till 8000mg/dygn fördelat på tre till fyra doser över hela dagen.

L-lysin 500 mg/dygn

L-prolin 500 mg/dygn

CoQ10 60-200 mg/dygn

E-vitamin 150-300 mg = 200-400 IE/dygn

Alfa-liponsyra 50-100 mg/dygn

L-glutation 100-500 mg/dygn

Magnesium 300-600 mg/dygn

Omega 3-fettsyror 2g/dygn

D-vitamin 25-75 microgram/dygn (1000-3000 IE/dygn)
Selen 100-300 microgram/dygn

+ probiotika

B-vitamin

Ett dagligt intag av B-vitaminer är nödvändigt. Kroppen kan inte producera sitt eget B-vitamin och kan, beroende på kosthållning, vissa dieter och livstillstånd vara svårt att få i sig tillräckliga mängder genom maten. B-vitaminer är vattenlösliga och spolas lätt ut ur kroppen i synnerhet om man använder vätskeutdrivande preparat eller dricker stora mängder koffeinhaltiga drycker men faktiskt om man dricker mycket vatten. Dessutom kan mediciner, gifter, stress och alkohol mycket snabbt utarma kroppen på B-vitaminer. Brist på vitamin B12, D-vitamin, CoQ10, kalium, magensium, krom, järn och zink är vanligt hos äldre, även hos de som har ett adekvat intag. Många äldre får inte heller i sig optimalt med C-vitamin via kosten och nivåerna av vitaminet sjunker i kroppens celler med stigande ålder. Kroppsegna antioxidanter såsom glutation, coenzym Q-10 och alfaliponsyra minskar dessutom i cellerna med åldern. 

Grundprincipen borde vara att läkarna måste titta djupare på problematiken och bestämma de bakomliggande orsakerna för att kunna avgöra om det är så att läkemedel skadar patienterna och vad man kan göra för att bli av med sådana biverkningar. Det väsentliga är vad vi kan göra för att vända dessa negativa effekter som uppstår av läkemedel som  näringsrånare. Som konsument måste du vara medveten om läkemedelsinducerad näringsutarming och göra vad du kan för att undvika att ta mediciner när du istället kan använda naturliga produkter. 

Den enda lösningen för att avvärja kost- och läkemedelsinducerad näringsbrist är att ersätta de utarmade näringsämnena med näringstillskott och näringingstät kost med mycket ekologiskt odlade grönsaker och frukter, gärna gröna drinkar i pulverform och med alger, "greens" frukter, bär och örter. (alger från Kina är inte att rekommendera, egen notering).

Detta gäller alla men framförallt äldre människor som tar mycket mediciner och bor på någon form av äldreboende. Detta skulle även bidra till en förbättring av kroppens läkningsförmåga och en förbättrad näringsstatus i kroppens celler på de näringsutarmade individerna. Det skulle i sin tur minska läkemedelsanvändandet och bidra till friskare individer. Detta ensidiga förskrivandet av läkemedel till patienterna utan att komplettera med näring och alternativmedicin är en av vår tids största skandaler (T. Askorbin)

Referenser:

De vetenskapliga referenserna finner du på:

www.2000tv.se/referenser